Ellie

Haha, hon kom, hon red, hon segrade!

Nästan i alla fall, det var jag och två andra tjejer som fick lika bra tider, så det blev en trippel förstaplats.
Jag blev jättelycklig av att bara komma runt utan att riva ett enda hinder.
Berättade jag att det var idealtid? Det var det, i alla fall. För er som inte vert det, kan jag tala om att idealtid betyder att det finns en tid(som man inte vet om), och så gäller det att ens egen tid(alltså hur lång tid det tar för en att komma runt banan) kommer så nära den som möjligt.
När jag kommit ut ur ridhuset, mötte tjejen som också red Brownie(hästen jag red på, då) mig, och hjälpte mig lite. Vi tog av sadel och hela faderittan, eftersom jag var helt säker på att jag inte skulle vinna. Sedan hängde jag med J upp på caféet, och tittade på när de sista i min klass hoppade.
Och plötsligt kommer en tjej fram till mig och utbrister "vad gör du här, du ska ju rida ärevarv snart, du vann!".
Jag blir såklart jättestressad. Pappa hade åkt iväg med min ridhjälm, så det blev till att sno K's(hon blev inte jätteglad..^^).
Eftersom Brownie inte hade varken sadel eller träns, och de andra som skulle få priser redan var nere i ridhuset, snodde jag K's häst också.
Jag sprang ned till ridhuset med hästen travandes bredvid, hoppade upp medan vi sprang, och hann in precis i tid.
Sedan blev det ett litet ärevarv i galopp, med mig i spetsen.

Så här sitter jag, nyduschad, med en rosett och en liten pokal. Woho, vågen för Ellie!