Jag är nöjd.
Jag och mamma åkte upp till stan idag. För att köpa tyg till en klänning.
Rosa blev det. Och ett svart sidenband. Ni får se resultatet efter den 15:de.
Efter att jag haft den på skolavslutningen.
Jag har lite ändringar jag vill göra, får se hur villig mamma är att avvika från mönstret.
Hon påstår att hon inte kan sy utan mönster, men det är inte sant. Hon är jätteduktig.
Anyway, mamma skulle hämta min bror + några av hans kompisar någonstans, så jag bestämde mig för att gå lite i stan sålänge.
Mamma skulle in till frisören senare, så jag kunde till och med få åka med henne hem.
Men 15 minuter efter att mamma åkt, och jag tänkte ringa Amanda för att se vad hon hade för sig, insåg jag att jag glömt mobilen hemma.
Insåg att jag borde ringa mamma, så att hon visste att hon inte kunde kontakta mig, och letade upp en telefonautomat som tar mynt.
Öppnade plånboken, men hoppsan, där fanns bara danska mynt, sedan jag och Jennie var i Köpenhamn.
Fick springa in i en massa affärer för att växla, men de vill inte, eftersom de hade ont om växel(javisst, jag är ju under 18..).
Tillslut sa i alla fall någon till mig att gå till informatison-grejen i mitten, och växla, så jag gjorde det.
Några minuter senare stoppade jag ned 10 kr (som var det minsta man fick lägga i) i automaten, och slog mammas nummer.
Plopp, så försvann 6 spänn i öppningsavgift.
Jaja, det kunde man ju leva med, liksom. Men inte nog med det. Det kostade 1 kr var 5 sekund att prata med mamma. jag la säkert 15 spänn i den där automaten för att snacka med mamma i lite mer än en minut. När jag lade på, försvann dessutom de överblivna pengarna ner i telefonen.
Jaja, 15 spänn är ju inte så mycket. Ändå.
Jag behövde komma bort lite från alla människor, kände jag. Så jag köpte mej en burk läsk och lite godis, och gick iväg mot slottsparken.
För att komma in i delen som inte är kyrkogård, så måste man gå igenom ett smalt valv i ett plank.
Och precis när jag kommer gående där, så kommer det ut en familj med gäss. Mamma, pappa, ungar, hela köret. Det är allmänt känt att jag är rädd för fåglar. Jag tog mod till mig, och började gå framåt; men nejdå, mamma/pappa sträcker på halsen, tar några steg mot mig och väser.
Jag backade.
Feg som jag är.
Efter detta hände diverse andra missöden, som jag inte orkar skriva om just nu.
Men det handlar bland annat om att jag fick jaga efter en concealer som tydligen inte finns i sverige längre, i ungefär en timme, jag blev anfallen av en skata, och gjorde bort mig.
Men jag hade mysigt ändå.
Solen sken, och jämfört med andra, har jag det jävligt bra.
Jag är nöjd.
Rosa blev det. Och ett svart sidenband. Ni får se resultatet efter den 15:de.
Efter att jag haft den på skolavslutningen.
Jag har lite ändringar jag vill göra, får se hur villig mamma är att avvika från mönstret.
Hon påstår att hon inte kan sy utan mönster, men det är inte sant. Hon är jätteduktig.
Anyway, mamma skulle hämta min bror + några av hans kompisar någonstans, så jag bestämde mig för att gå lite i stan sålänge.
Mamma skulle in till frisören senare, så jag kunde till och med få åka med henne hem.
Men 15 minuter efter att mamma åkt, och jag tänkte ringa Amanda för att se vad hon hade för sig, insåg jag att jag glömt mobilen hemma.
Insåg att jag borde ringa mamma, så att hon visste att hon inte kunde kontakta mig, och letade upp en telefonautomat som tar mynt.
Öppnade plånboken, men hoppsan, där fanns bara danska mynt, sedan jag och Jennie var i Köpenhamn.
Fick springa in i en massa affärer för att växla, men de vill inte, eftersom de hade ont om växel(javisst, jag är ju under 18..).
Tillslut sa i alla fall någon till mig att gå till informatison-grejen i mitten, och växla, så jag gjorde det.
Några minuter senare stoppade jag ned 10 kr (som var det minsta man fick lägga i) i automaten, och slog mammas nummer.
Plopp, så försvann 6 spänn i öppningsavgift.
Jaja, det kunde man ju leva med, liksom. Men inte nog med det. Det kostade 1 kr var 5 sekund att prata med mamma. jag la säkert 15 spänn i den där automaten för att snacka med mamma i lite mer än en minut. När jag lade på, försvann dessutom de överblivna pengarna ner i telefonen.
Jaja, 15 spänn är ju inte så mycket. Ändå.
Jag behövde komma bort lite från alla människor, kände jag. Så jag köpte mej en burk läsk och lite godis, och gick iväg mot slottsparken.
För att komma in i delen som inte är kyrkogård, så måste man gå igenom ett smalt valv i ett plank.
Och precis när jag kommer gående där, så kommer det ut en familj med gäss. Mamma, pappa, ungar, hela köret. Det är allmänt känt att jag är rädd för fåglar. Jag tog mod till mig, och började gå framåt; men nejdå, mamma/pappa sträcker på halsen, tar några steg mot mig och väser.
Jag backade.
Feg som jag är.
Efter detta hände diverse andra missöden, som jag inte orkar skriva om just nu.
Men det handlar bland annat om att jag fick jaga efter en concealer som tydligen inte finns i sverige längre, i ungefär en timme, jag blev anfallen av en skata, och gjorde bort mig.
Men jag hade mysigt ändå.
Solen sken, och jämfört med andra, har jag det jävligt bra.
Jag är nöjd.
Kommentarer
Trackback